Utblick december 2024

Goda börsutsikter för 2025

Detta år kan sammanfattas som händelserikt, både ur en politisk och ekonomisk synvinkel. Recessionsoro har kommit och gått. Börsen har varit turbulent med en extraordinär utveckling, åtminstone i USA. Geopolitisk oro – i Mellanöstern och i Östeuropa - har periodvis varit hög. Och ränteutvecklingen har präglats av både toppar och dalar.

Starkt börsår trots sommarkorrigering

Världsindex är hittills upp 33 procent räknat i kronor, där USA varit draglok. I spåren av sommarens sättning och en stor ingrediens av osäkerhet är utvecklingen anmärkningsvärd. Börsen har främst fått stöd av IT, Kommunikationstjänster och Bank & Finans, som väger tungt i ett amerikanskt index. Efter presidentvalet har även amerikanska småbolag noterat en ny rekordnivå då Republikanernas förslag premierar inhemsk ekonomi.

Utvecklingen har passat vår globala aktieportfölj, som har övervikt mot USA, IT och Kommunikationstjänster. Sedan i somras har vi även en exponering mot amerikanska småbolag, vilket gör att vi även får in en del Bank och Finans.

Något svagare har utveckling varit på Stockholmsbörsen (OMXS). Hittills i år är marknaden upp tolv procent, vilket visserligen är klart lägre än världsindex men ändå omkring den historiska snittavkastningen.

Direkt efter USA-valet var börsklimatet utmanade för OMXS. Tulloro, eskalering av Ukraina-Ryssland kriget och högre räntor är inte en miljö som gynnar svensk börs. Att den ekonomiska återhämtningen senarelagts är heller inte stödjande.

Vår övervikt mot Norden har således varit kämpig under senhösten, men viss återhämtning har skådats de senaste dagarna. Det finns fortsatt goda förutsättningar för en stark utveckling framöver och vi behåller därför vår övervikt mot Nordiska aktier.

Global tillväxt håller uppe än

I skrivande stund ser 2025 ut att bli ett hyggligt år med en global tillväxt på 3,2 procent. Framför allt väntas USA uppvisa en stadig tillväxttakt om 2,2 procent, enligt IMFs oktoberprognos. Svensk ekonomi, som befinner sig i en lågkonjunktur, väntas återhämta sig då räntesänkningarna får effekt. Första halvåret bör vi se en gradvis uppgång. Stämningsläget i Sverige har redan börjat förbättras och hushållens konfidensindikator är nu över normal nivå.

Indikatorer antyder att pristrycket i euroområdet och Sverige förblir dämpat, vilket också stödjer den ekonomiska återhämtningen. I USA är utsikterna mer motstridiga med viss data som talar för en accelererande inflationstakt medan annan data pekar på en avtagande prisökningstakt. Penningpolitiken i euroområdet och Sverige väntas därför snabbt kunna lättas på, medan den amerikanska centralbanken (Fed) lär gå mer försiktigt fram.

Marknadens förväntningar har ändrats

Marknaden har positionerat sig för färre amerikanska räntesänkningar framöver. I dagsläget har cirka tre sänkningar prisats in till slutet av 2025. Enligt Fed själva ska de sänka räntan sex gånger till slutet av nästa år, men sannolikt revideras antalet ner vid nästa möte.

Vår uppfattning är att en del av Trumps vallöften inte kommer att infrias och att han kan komma att backa på vissa löften om de ekonomiska konsekvenserna blir för stora. En del av utspelen är troligen en förhandlingsteknik och en stark US-dollar bör också förta en del av effekten på importpriserna.

Med andra ord tror vi att inflationen även i USA sakta men säkert kommer att glida ned mot målet, vilket får Fed att fortsätta sänka räntan. Skulle USA-data förbli stark och inflationen tillta utesluter vi dock inte att Fed pausar sänkningarna. Detta är inte vårt huvudscenario.

Betygsförändring inom Räntor – lite mer ränterisk

Redan innan presidentvalet började USA-räntor stiga på grund av stark ekonomisk data och en ökad sannolikhet för en Trumpvinst. Trump och Republikanerna har förespråkat en inflationistisk politik vilket, om den genomförs till fullo, skulle pausa Feds räntesänkningar.

Räntorna steg därför kraftigt under hösten. I november låg amerikanska räntor kring 4,30 - 4,50 procent beroende på löptid, vilket är ca 0,7 procentenheter under det som Fed tidigare ansåg var restriktivt.

I slutet av november förlängde vi durationen (löptiden) i Ränteportföljen. Vi bedömde att sannolikheten för en ytterligare uppgång var begränsad eftersom de nya förutsättningarna - tullhot och deporterad illegal arbetskraft från USA - redan delvis beaktats i prissättningen.

Förändringen i Ränteportföljen grundade sig i vår syn att räntorna sannolikt skulle börja falla igen när omprisningen var klar. Eftersom de amerikanska räntorna hade stigit mest valde vi att uttrycka vår räntesyn via globala företagsobligationer med kreditbetyg Investment Grade (IG). Vårt globala IG-innehav har nämligen en längre löptid än vårt svenska innehav.

Samtidigt var vi bekväma med att äga krediter i en tid då amerikanska bolag uppvisat god vinsttillväxt och ekonomin fortsatt vara motståndskraftig. Trumps aviserade skattesänkningar väntas också förbättra företagens balansräkningar, vilket gynnar bolagens kreditvärdighet och skapar en bra miljö för att fortsätta ta kreditrisk.

Inför 2025 har vi således en allokering som fortsatt är positiv till marknadsrisk med en övervikt mot både aktier och företagsobligationer.

Som Cathrine skriver i marknadskommentaren har Stockholmsbörsen visserligen givit en helt ok avkastning hittills i år kring tolv procent. Men det bleknar ändå jämfört med världsindex uppgång på 33 procent. Vi bedömer däremot att mycket talar för nordiska aktier under kommande år, såsom:

• Fortsatt konjunkturåterhämtning under 2025
• Attraktiv värdering
• Stark vinsttillväxt

Svenska småbolag gynnas av en förbättrad konjunktur med stärkt inhemsk efterfrågan. Vi bedömer att vi står inför en period av fortsatta räntesänkningar från Riksbanken. En lägre ränta betyder lägre kostnader för mindre bolag som är mer beroende av bankfinansiering och som ofta har en högre skuldsättning än stora bolag.

Sammantaget tror vi detta leder till ett förbättrat marknadsklimat för svenska bolag generellt och för mindre bolag i synnerhet.

Ny fond inom svenska småbolag 

Vi har valt att lägga till Nordea Småbolagsfond Sverige i den nordiska aktiefondportföljen. Efter förändringarna kommer portföljen ha tre småbolagsfonder som, likt idag, totalt utgör cirka 20 procent av portföljen.

Nordea Småbolagsfond Sverige har uppvisat imponerade kvalitet i flera typer av marknader och förvaltarna har varit konsekventa i både vad gäller investeringsfilosofi och process under mycket lång tid.  

Fonden investerar huvudsakligen i kvalitetsbolag med fokus på stabila och betydande ägare. Erfaren och kunnig bolagsledning är viktig samt att bolagen har en stabil finansiering. Investeringar görs med en horisont på minimum tre till fem år, men ofta längre.

Sedan start 2011 har fonden levererat ett mycket gott resultat med samma förvaltare och investeringsfilosofi. Fonden och teamet har under åren vunnit flertal priser inom kategorien och fondens storlek ger fortsatt goda förutsättningar.  

Sammantaget bedömer vi att fonden har bra förutsättningar för värdeskapande inom svenska småbolag och vi har en positiv syn på teamet som har lång erfarenhet med goda resultat. Vi bedömer även att den nordiska fondportföljen framåt kommer gagnas av en högre andel mindre bolag vilket denna förändring resulterar i.

Vi får samtidigt också en bättre diversifiering med ytterligare en fond som historiskt har utvecklas väl och vars innehav skiljer sig mot fonderna vi har idag.

Efterspelet av det amerikanska presidentvalet

Den femte november hölls det amerikanska presidentvalet, där Donald Trump stod som segrare. Republikanerna, som Trump representerar, vann även såväl valet till representanthuset som senaten. Därmed kommer det bli relativt lätt för Trump att genomföra sin politik, vilken kan komma att få stor ekonomisk påverkan. Detta förde med sig tydliga marknadsreaktioner, som vi går igenom här.

Fördel USA efter valet

Trump ämnar lätta på skattetrycket för amerikanska bolag, samtidigt som han väntas införa ökade tullar mot omvärlden i allmänhet och Kina i synnerhet, och minska mängden regleringar som företag möter. Tullarna riskerar att öka kostnaderna för såväl amerikanska som utländska företag, men skattelättnaderna och framför allt det minskade regleringstrycket kommer underlätta mycket för amerikanska bolag.

Den amerikanska börsen har också presterat betydligt bättre än andra globala börser sedan valet. Dessutom har dollarn stärkts, vilket ytterligare förstärker skillnaderna för svenska investerare.

USA utklassade svenska börsen i november

Under november steg den amerikanska aktiemarknaden med 5,9 procent mätt i amerikanska dollar, och hela 8 procent mätt i svenska kronor. Hittills i år innebär det att avkastningen på den amerikanska aktiemarknaden är över 40 procent, med mindre än en månad kvar av året. Jämförelsevis sjönk den svenska aktiemarknaden med 0,7 procent under november, och ett europeiskt börsindex steg med 0,4 procent i svenska kronor mätt.

Dessa marknadsrörelser är föga förvånande givet Trumps fokus på ”America First”. Inför valet hade vi kommunicerat kring vår tro om att en vinst för Trump vore bäst för den amerikanska börsen samtidigt som räntor sannolikt skulle stiga om han vann, vilket innebär att ränteinvesteringar faller i värde.

Bred uppgång men smal rusning

Efter valet kan vi konstatera att marknaden generellt presterade bra, men att vissa typer av bolag rusade på marknaden. I skrivande stund är alla utom tre sektorer på plus på global basis sedan presidentvalet. De tre sektorer som fallit är Material, Fastigheter och Hälsovård. Tyvärr för vår sektorallokering är Finanssektorn den som presterat näst bäst, men vår övervikt mot Nordamerika samt mot IT och Kommunikationstjänster väger med stor marginal upp för vår undervikt mot Finanssektorn.

USA:s småbolag gynnas av ”America First”

Utöver regioner och sektorer kan vi även se en tydlig distinktion inom en annan kategori av aktier, nämligen småbolag. De amerikanska småbolagen är betydligt mer exponerade mot den inhemska marknaden snarare än den globala, och står därför att gynnas av den politik som rör ”America First”.

Dessutom hör småbolag och Finanssektorn till de två stora vinnarna på Trumps ambition om minskade regleringar. I båda dessa fall är det kopplat till att det sannolikt kommer finnas färre hinder för företagsuppköp.

I Finanssektorns fall beror det på att de amerikanska investmentbankerna tjänar väldigt mycket på att överse denna typ av transaktioner. För småbolagens del å andra sidan handlar det om att de typiskt sett är uppköpskandidater, och att uppköpen vanligtvis sker till en rejäl premie över rådande marknadspris.

Under inledningen av året tog vi in amerikanska småbolag i våra portföljer, och under sommaren ökade vi upp denna exponering än mer. Sedan dess har de amerikanska småbolagen presterat bra, och sedan valet har de presterat tydligt bättre än storbolagen.

Starka bolag oavsett presidentvalsutfall

Utöver vår tro om att Trump var mer gynnsam för den amerikanska aktiemarknaden än Harris, kommunicerade vi även inför valet att vår positiva syn på USA inte var beroende av utfallet av valet, utan att det istället hänger på att de amerikanska bolagen är betydligt mer lönsamma än sina globala konkurrenter, och att de är klart bättre på att få sina vinster att växa.

Vår bedömning är att detta kommer hålla i sig i närtid, och vi fortsätter således att ha en övervikt mot amerikanska aktier.

Vad har en regnskog och ett ekonomiskt system gemensamt? Båda består av enskilt komplexa men ömsesidigt beroende delkomponenter. Det krävs koordinering sinsemellan och anpassning till varandra för att upprätthålla ett fint samspel.

Samtidigt är systemen känsliga för yttre störningar. En torka som leder till en skogsbrand. En bubbla som leder till en finanskris. Isolerar man en delkomponent kan man också begränsa spridningen av det farliga till resten av systemet. Systemet är bara så starkt som dess svagaste länk.

I november höll FN:s klimatpanel sitt tjugonionde möte. COP29 har även benämnts som ”Finans-COP:en”. Ett viktigt mål för mötet var att säkerställa finansiering till en rättvis klimatomställning. Beroende på vilken sida om ekvatorn man bor på, slarvigt uttryckt, kan man betrakta överenskommelsen som ”ett skämt” eller ”början på en ny era för klimatfinans”. 300 miljarder dollar i årlig klimatfinansiering är långt ifrån de 1 biljon dollar ”Globala syd” begärde.

Ändå är det ett trefaldigande av vad klimatfinansieringen har varit fram till 2022. I en värld som går från globalisering mot regionalisering kan jag motvilligt hålla med om att det var en vinst i sig att förhandlingarna inte kollapsade helt. Världsläget nu är betydligt mörkare än när Parisavtalet skrevs under 2015.

Säkerligen var chefsförhandlarna från FN:s medlemsnationer medvetna om detta. Statsbudgetarna går inte till klimat utan till försvar. USA kommer högst sannolikt lämna Parisavtalet och förhandlingarna när Trump blir president. Visst är det rimligt då att de som ska stå för notan söker sig till privat kapital.

För många år sedan satt jag i en föreläsningssal med mina andra kursare i hållbarhet. De hade läst geografi, internationella relationer och mänskliga rättigheter. Jag som hade en finansmaster fick höra att det ekonomiska systemet var boven i dramat. Nu verkar vinden ha vänt. EU har identifierat finansbranschen som en central spelare i klimatfinansieringen.

Som ett resultat av det pågår en regelverkstorm som inte verkar lämna någon del av finansbranschen oberörd. Institutionella investerare ska redovisa hur de tar hänsyn till hållbarhet när de väljer investeringar. Finansiella rådgivare ska fråga sina kunder om deras hållbarhetspreferenser. Finanschefer ska börja rapportera hållbarhetsinformation i kommande årsredovisningar.

Detta driver på ett flöde av icke-finansiell information från bolagen till investerare och till dig som privatperson. Idag är hållbarhetsdata bristfällig på många punkter. Det kräver ännu mer av redan pressade hållbarhetsteam. Men den struktur som byggs har potential att driva fram bättre beslut.

FN är bara en samling av medlemsstater som deltar. I detta sammanhang har EU ett större inflytande över sina medlemmar. Inom ramen för EU:s Gröna Giv kommer näringslivet och finansbranschen att erfara flera regelverk som ämnar att driva på den gröna omställningen. Detta ger mer kraft bakom EU-representantens uttalande om att COP29 är början på en ny era för klimatfinans, än självaste avtalet från COP29.

Nästa år anordnas COP30 i Brasilien. Regnskogen där kallas också för “världens lunga”. Amazonas är en viktig komponent för att upprätthålla klimatstabiliteten, precis som FN, EU, finansbranschen och näringslivet. Alla är delkomponenter i den gröna omställningen. Det är även jag. Och du.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator.